Senilvarning

Igår kväll kom jag hem utsvulten efter ett spinningpass och skulle jag laga lite middag. Råkade ta ur pastapaketet upp- och nedvänt ur skåpet, med resultatet att ett kilo spaghetti spreds över köksgolvet. Det var tur att jag just hade utfört min kvartalsdammsugning. Trots det lyckades ett stort antal mörka hårstrån krypa in bland spaghettistråna. När jag låg där på golvet såg det ut som ett gigantiskt plockepinn och jag kunde inte låta bli att leka lite. Som en ytterligare försvårande faktor var fullkornsspaghettin av exakt samma färg som mitt fina ekgolv. Jag fnissade till där under köksgolvet över denna extra utmaning i mitt köksplockepinn.
Sen höll jag på att slänga ned hela kilot pasta i det kokande vattnet, och fick ägna tio minuter åt att fiska upp de överflödiga stråna. Hann bli ganska skakig innan middagen var klar. Men allvarligt, jag tror jag håller på att bli lite senil. Och kan vara så vansinnigt disträ. I förra veckan skulle jag lägga lite kläder i tvättkorgen. Helt plötsligt ser jag mig själv stå i badrummet. Jag har öppnat toalocket och kastat ned smutstvätten i toan. I TOAN. Hallå. Hur borta får man vara vid 30 och trekvarts års ålder?? Ser en skrämmande framtid...