Burrrr

Jag tar tillbaka vad jag skrev i förmiddags. Jag vill inte alls hellre vara ute än inne. Var ute på lunchen, och konstaterade att det är skitkallt och ruggigt och inte alls så skönt som det varit på sistone. Jag frös i min lilla vårkappa och dessutom kände jag mig fånig och piffig i den lilla vita kreationen. Ville bara hem och slänga av mig klänning och stövlar och nylonisar och hoppa ned i mina sunkjeans. Men så sade tanterna på jobbet att jag såg vurpig ut, för kjolen är ganska kort. Då kändes det lite bättre (hellre våpig än damig), men jag längtar fortfarande efter ombyte. Gillar inte när jag känner mig utklädd. Men jag kanske ska ta den lilla höstkänslan och försöka omvandla till lite arbetsmoral. Nu när ändå vårpirret tillfälligt försvunnit. Dags att sätta igång. Igen.