Prestationsångest, armhålor och vååååår

Min blogg ger mig prestationsångest. Nu har jag inte skrivit på så länge att förmodligen ingen läser denna konstiga halvdöda blogg längre. Men egentligen bloggar jag ju bara för mig egen skull, så vafan. Det måste väl inte vara så himla litterärt jämt och ständigt (om man nu kan säga att den någonsin varit det). Så här kommer bara lite oredigerade tankar.

Jag jobbar med reklam. Det innebär att jag är extra observant på varenda kampanj som går i media. För Niveas kommunikation måste jag vara mitt i målgruppen. Men buskapet "Visa dina vackra armhålor" gör mig mest full i skratt, fast jag inte tror att det var syftet. Vem går ut för att visa upp sina armhålor? Och vem fan vill titta på någons armhålor? KAN armhålor vara vackra? Och vill man verkligen ha dem pärlemorskimrande...? Bara ordet "armhålor" känns fult och illaluktande. Inte som någonting estetiskt tilltalande. Jag tänker definitivt bojkotta denna podukt. Om jag inte stödköper en deo bara som ett socialt experiment, för att se om någon noterar vilka ovanligt vackra armhålor jag skaffat mig.

Det är vår. Jag blir så glad och pigg av dag efter dag av vackert väder. Längtar inte ens utomlands en gång. Fast jag bokade en londonresa härom dagen. För det lär säkert snöa igen, och då har jag ju iallafall någonting skoj att se fram emot. Mamma sade jämt att det snöar alltid sju gånger efter att man tror att våren är kommen. Jag tror att vi är uppe i två nu. Tänk om man kunde slippa de där sista fem. Hoppas.