Det finns vissa saker som är oundgängliga för oss med civilstånd "ensamstående". För överlevnad och välmående, se till att vara ständigt bepansrad på alla dessa områden.Smink – för man vet aldrig. Han kan dyka upp när du minst anar det, på kvarters-Ica, vid returstationen, i soprummet… Och med en enkel strykning på läpparna kommer din bakfulla uppsyn att lämna plats för en glamorös look med doft av Hollywood. Det frizziga burret i hästsvans kommer att få ny lyster och dina gamla gympaskor förvandlas till Manolos. Den bakfulla blicken lämnar plats för distingerad elegans. Härligt med magi ändå. Även om du känner dig lite fånig efter att spenderat en halvtimme framför spegeln bara för att mötas av en gammal gubbgranne med stinkande sopor. Men kanske nästa gång. Hoppet är det sista som lämnar singeltjejen.
Bra syn – för att på tio meters håll kunna urskilja eventuella blänk i närheten av vänster ringfinger. Det förändrar inte alltid resultatet eller handlingsplanen, men gör oss medvetna om utgångsläget. Vi har medfödd antipati mot smycket på män, och i synnerhet ringar på ena handen.
Killkompisar – för att man behöver få kramas lite förutsättningslöst med en man ibland. De kan dessutom ge handfasta tips och hjälp att tolka beteenden. Och säga hårda men kloka saker som ”Om han varit intresserad hade han ringt”, och slå bort våra tiotusen möjliga scenarion om allt som kan tänkas vara anledningen till att han inte hört av sig med en mild suck och skak på huvudet. Och sen kramas lite som tröst. Bör dock hållas på kramnivå, för om man knullar sig igenom sina killkompisar inser man snart att det inte finns så många kvar.
Mobilen – Hur datade folk innan sms? Och vad hade vi att se fram emot när vi inte kunde hoppa högt varje gång det surrade till i handväskan? Å andra sidan var vi nog trevligare mot den stackare som inte var den man hoppats på i andra sidan luren. I synnerhet om det råkade vara mamma. Vi är slav under vår mobil. Snabbt blir vi rutinerade nog att stänga av ljudet på helgnätterna om vi mot förmodan råkar vara hemma och sova, men avstängd är den bara när vi åker flygplan. För tänk om någon ringer och inte lämnar meddelande. Det är vår mänskliga rättighet att ha full möjlighet att se alla missade samtal.
Internet – Plötsligt är vi intresserade av hans efternamn. Inte för att vi potentiellt själv skulle kunna bära det i framtiden (även om det ska erkännas att vi snabbt sätter vårt förnamn i alla möjliga kombinationer.), utan för att det ger oss möjlighet att det första vi gör på måndag morgon gå in och Googla honom. Dessutom kan vi kolla på Gula Sidorna om det bor någon mer på hans adress.
Tjejkompisar – och det är självklart att de är intresserade av alla detaljer i det senaste sms:et, och vansinnigt villiga att tolka det faktum att han använde utropstecken istället för punkt och vad det kan tänkas betyda. Hursomhelst ett ojämförligt stöd i alla tänkbara situationer. Och vilkas axlar vi gråter mot när det ohjälpligt skiter sig. Igen.
Tjejkompisars killar – för att deras kompisar ger nya möjligheter till att finna Honom. Vi har läst någonstans att de flesta par träffas genom vänner, och vi ger oss inte förrän vi utforskat alla möjligheter. Och vi vägrar lära oss av våra misstag och tillslut är det inte många fester vi kan gå på utan att se till att veta om varenda person som kan tänkas dyka upp där. Har vi hånglat med mindre än tre, känns det safe att gå.
Mamma – för även om det var annorlunda på hennes tid så har hon den livserfarenhet och visdom som vi själv på något oförklarligt sätt helt lyckats undgå. Och hon älskar oss villkorslöst och tröttnar aldrig på att lyssna på vår klagan (intalar vi oss) och innerligt hoppas hon att det denna gång ska funka.
Jobbet – För när allt annat skiter sig kan vi i alla fall hävda att vi satsar på karriären och att vårt singelskap är självvalt. Och visst är det bättre att tjäna så mycket pengar vi kan, när vi ändå bara har oss själva att spendera dem på.
Rödvin – Kommentarer överflödiga
Hoppet – för vi har alla möjligheter att bli sådär löjligt lyckligt kära och möta våra drömmars man. Våra parvänner har fått nöja sig med det de har – för oss singlar är allting möjligt. Brad Pitt, Vince Vaughn eller Matthew McConnahey kan stå där bakom nästa hörn. Och vi kommer garanterat att få ligga med minst en kille till och säkert känna pirr i magen igen.
